Tisdag.

 Jag startade morgonen med en härlig morgonpromenad i skogen. Bestämde mig igår kväll att direkt när jag vaknar ska jag ta en promenad och efteråt belöna mig själv med en god frukost. Det var en så himla bra start på dagen och det var skönt att få röra på sig och andas in frisk luft, det ger en härlig energi i kroppen.

På tal om något annat, jag börjar ruttna ur på alla artiklar och krönikor och debatter i media angående 5:2-metoden. Jag orkar inte se en enda löpsedel igen som det står "jag gick ner 10 kg på 5 veckor med 5:2", "här hittar du alla recept för att äta enligt 5:2!" och "det är inne att svälta sig själv".

Jag köper inte allt rakt av som har med 5:2-metoden att göra. Forskningen som har bedrivits hittills har skett på råttor och inte på människor, forskningen har dessutom inte bedrivits tillräckligt lång tid för att man ska kunna se hur 5:2-metoden påverkar hälsan i ett långsiktigt perspektiv.

Men det passar mig. Jag trivs med att leva såhär. Jag känner att jag har hittat hem och det är det som är viktigast för mig. Sedan om jag skulle ha kunnat må lika bra med LCHF eller någon annan diet, det spelar ingen roll. För det som gör att jag trivs med 5:2-metoden är att det är lättare för mig att göra det till en livsstil.

Det låter så enkelt när man säger att man ska göra av med mer energi än vad man får i sig, många förminskar det med att säga "det är ju inte direkt raketforskning". Men det spelar ingen roll om man vet det, det som spelar roll är ifall man klarar av att göra det till en livsstil. Det är inte så enkelt som det kan verka eller låta. Jag vet i alla fall att jag inte fixar krav, måsten och förbud. Jag blir stressad inombords och tillslut så skiter sig allting för att jag blir så deprimerad att jag tröstäter och tappar all lust och motivation.

Det är där 5:2-metoden fungerar för mig. Jag halvfastar två dagar i veckan och det är det. Fastedagarna ger mig positiva känslor på alla sätt vilket gör att jag vill fortsätta och fortsätta och aldrig sluta. 5:2-metoden gör mig inte stressad, den talar inte om för mig vad jag måste göra och vad jag ska tänka på och vad jag inte får äta. Det får mig att må bra i det stora hela.