onsdag 31 juli 2013

Onsdag.

Jag börjar definitivt lära känna min kropp på ett helt annat sätt. Det är så fantastiskt för mig. Att verkligen känna om man är hungrig eller bara sugen och att få klart för sig vad som får min kropp att må dåligt.

Jag har haft rätt mycket strul med min mage. Den blir svullen och gör oväsen väldigt mycket och väldigt ofta. Jag har alltid haft komplex för just maglåtandet. Att folk hör och frågar "är du hungrig?" fast de vet att jag precis har ätit och omöjligt kan vara hungrig. Att sitta i en föreläsningssal med en mage som gör så mycket oväsen att folk viskar "är det din mage som låter?" och tittar sig omkring för att spåra ljudet. Så himla jobbigt har jag alltid tyckt att det är.

Med 5:2 tycker jag dels att min mage mår så mycket bättre. Den låter allt mer sällan och jag blir sällan svullen längre. Men jag misstänker att det är fett och kolhydrater som gör att min mage inte mår så bra. För idag har den mått bra ända fram tills jag åkte iväg på middag och åt korvstroganoff med ris (korvstroganoffen med massor av grädde) och till efterrätt en bit krusbärskaka med vaniljsås. Direkt efter så började svullnaden och maglätena igen.

Men det är en sådan befrielse att ha kommit hit. Till ett stadium där jag känner min kropp bättre. Vi kommunicerar med varandra nu. Äntligen.

En grej som jag funderat på under dagen också är att vissa som utövar 5:2 verkar tycka att det är tufft med fasta ibland. Jag läste på ett forum att någon kände att hen hade tappat motivationen. Jag blir alltid så förvånad när jag läser om det, för att för mig är det totala motsatsen. För mig krävs ingen motivation alls, jag känner mig så "hemma" i det. Och har gjort sedan dag ett. För mig har det i princip aldrig varit något jag behövt kämpa med. Jag tycker att det är så himla enkelt, att jag börjat fundera på om det är för enkelt? Ska det kännas såhär lätt, verkligen? När kommer mina stora motgångar?

Nu ska jag vila magen. Imorgon väntar veckans sista fastedag! 

måndag 29 juli 2013

Cambridge.

För ett par år sedan gick jag i samma klass som en tjej som ville gå ner i vikt. Hon hade hört talas om Cambridge-kuren och skulle nu prova på det. Hon skulle äta enbart soppor som skulle ge henne 450 kcal om dagen.

Det här med pulver alltså. Jag har och kommer alltid att vara skeptisk till olika former av pulverdieter. Jag tycker att hälsa handlar om så mycket mer än enbart kalorier och viktnedgång. Hälsa är ett brett spektrum som innefattar både fysisk och psykisk hälsa. Jag tycker att fokus ska ligga på att må bra i det stora hela.

Men det tyckte inte hon, riktigt. För henne var vikten det viktigaste. En snabb viktnedgång var det hon ville åt. Så hon drack de där Cambridge-sopporna dag ut och dag in i ett par veckor. Tills hon tillslut blev så trött i kroppen att hon kände sig svimfärdig hela dagarna och tillslut knappt kom upp ur sängen. Träna var definitivt inte ett alternativ längre.

Jag bara undrar hur man kan vilja stoppa i sin kropp en massa pulver och vatten istället för att äta sina kalorier i ren mat fylld med näring, vitaminer och antioxidanter. Idag har jag som sagt ätit enbart 470 kalorier. Och vad har jag fått i mig?

Kyckling, grönsaker, bär, yoghurt bland annat. Vitkål innehåller exempelvis c-vitamin, kalcium och järn. Kyckling innehåller protein. Broccoli som innehåller järn, kalium, sulforafan (som tros visas ha cancerhämmande effekt dessutom), blåbär med antioxidanter och askorbinsyra.

Vad man får i sig för vitaminer, mineraler och antioxidanter genom Cambridge-sopporna har jag inte den blekaste om. Men det blir så skevt i mitt huvud hur man kan välja pulver framför ren mat. Inte för att jag egentligen kritiserar andras val när det kommer till deras egen hälsa. Jag respekterar det, men jag förstår mig inte på det. Inte ett dugg.

Kvällslyxar.

Kände mig lite hungrig ändå såhär på kvällen innan läggdags och med tanke på att jag hade 178 kcal kvar att äta om jag ville så passade jag på att äta detta;

50 gram hallon (20 kcal)
50 gram blåbär (23 kcal)
150 gram vaniljyoghurt (105 kcal)

Detta gör att mitt totala intag blev 470 kcal istället.

Vecka fem, fastedag ett.

Väckarklockan ringde klockan sex. Upp och koka akut-ägg* till dagens fastedag. Koka kaffe. Fixa i ordning mig inför jobbet.

8.00 - Kaffe.
9.30 - Kaffe
11.00 - Varma koppen, minestrone (90 kcal)
12.30 - Kaffe
14.00 - Kaffe
18.45 - Middag! (232 kcal)

Dagens middag blev detta;


148 g kyckling (148 kcal)
200 g vitkål (44 kcal)
100 g morot (40 kcal)
100 g broccoli (34 kcal)
34 g haricot verts (7 kcal)
100 g mini-keso (70 kcal)
30 g japanese soy (22 kcal)
Totalt: 365 kcal


Men alltså. Ni ser ju själva, jag kan omöjligt äta en hel stekpanna med mat ensam. Det känns inte hälsosamt för fem öre. Så tack vare min nya matvåg kunde jag väga min mat och räkna ut hur mycket min portion av kycklingwoken blev.

Så det här var min middagstallrik istället!
Kycklingwok (162 kcal)
Keso (70 kcal)

I alla fall är denna wok ett hett tips när man saknar lite inspiration, eller när man lagar middag till exempelvis en hel familj. Vägande och räknande tar en hel del tid dock, men det får det vara värt tycker jag.

Så dagens totala kaloriintag ligger enbart på 322 kalorier idag. Får se om jag äter något mer eller om jag nöjer mig med detta idag. Behöver ju inte proppa i kroppen mat om jag inte är hungrig. Det känns bara onödigt.

*Det vill säga ett ägg som får intas vid behov, typ när jag känner; jag dööör om jag inte får äta nu!

Vecka fems erövringar!

Kan inte förstå att jag redan är inne på vecka fem! Äntligen börjar det här falla på sin plats, känner jag. Och igår gjorde jag det jag borde ha gjort för längesen;

Köpte den här snygga matvågen!
Ett väldigt bra köp. Snygg, lätt, liten och smidig för ynka 129:-. Så värt med tanke på hur beroende man egentligen blir av att ha en köksvåg under fastedagarna. Jag resonerade som så att om jag ska leva efter 5:2 resten av mitt liv så kan jag lika gärna göra det ordentligt och investera i en köksvåg som hjälper mig få alla kalorier på svart och vitt, istället för det höftande jag sysslat med hittills. Jag tror det kommer underlätta en del, och det känns så spännande att laga mat nu!

Dagens erövring var att jag var och handlade under en fastedag. Har undvikit det hittills. Vet egentligen inte varför då jag aldrig känt sug efter godis eller annat jag inte "får" äta under fastedagarna. Borde egentligen vara mer ekonomiskt att handla under en fastedag så att man inte suktas efter att köpa sådant som inte ingår i handlingslistan. 

torsdag 25 juli 2013

Vecka 4 - fastedag 2.

Den här veckan har känts ganska bra måste jag säga. Jag har inte ätit något onyttigt alls sedan i lördags och jag har inte heller svullat på något sätt. Jag har ätit mindre portioner och inte alls varit särskilt sugen på något onyttigt. Trots att det har funnits både kakor och choklad i personalrummet på jobbet, så har jag inte ens tagit en bit under mina ätardagar.

Kan inte riktigt förstå att det redan har gått en månad sen jag började med 5:2. Officiellt blir det väl egentligen en månad på tisdag, men ändå. Det har gått så fort och så smidigt med allting.

Idag blev det;
11.00 - Varma koppen, redd kycklingsoppa (85 kcal)
14.00 - 1 kokt ägg (75 kcal)

Och nu ska jag äta detta till middag;

Sallad, cirka 96 kcal
Bulgur cirka 54 kcal
Kyckling, cirka 100 kcal
Keso 90 kcal
Totalt: 340 kcal


Den här middagen är en riktigt chansning, speciellt utan matvåg. Jag har uppskattat vikt och kalorimängd väldigt mycket idag. Den grillade kycklingen var nästan svårast, men jag läste på förpackningen att 100 gram var 100 kcal, så jag utgår ifrån det. Har fått googla som en galning för att komma på ungefär hur mycket 100 gram grillad kyckling motsvarar i dl-mått. Så ja, den här middagen är en riktig chansning och det känns lite småjobbigt faktiskt. Men vadfan, några kalorier hit eller dit borde inte spela så stor roll tycker jag.

I helgen har jag bestämt mig för att jag ska ta tag i att åka och köpa en matvåg. Gud vad det kommer att underlätta under fastedagarna! Slipper jag uppskatta hit och dit hela tiden och få mer svart på vitt exakt hur mycket jag kan äta.

Om jag har uppskattat middagen rätt så ligger dagens intag på exakt 500 kcal.

onsdag 24 juli 2013

För att 5:2 är fantastiskt.

Läste artikeln som kom ut igår i Expressen angående 5:2. Läs den här. Det roligaste i hela artikeln tyckte jag var det här; 

"En del dieter, som LCHF, är ju potentiellt farliga för hälsan. Periodisk fasta innebär inga risker och det finns inget vinstintresse bakom metoden. Till dem som vill testa fem-två säger jag "kör". Funkar det för dig så funkar det, säger Stephan Rössner."

Så himla sant och intressant! De flesta dieter får kritik från alla möjliga håll när de börjar uppmärksammas i medie och man talar om att det kan vara farligt, att det är outforskat och så vidare. Den enda kritik jag läst om 5:2 är exempelvis samma man som i citatet ovan som sa att 5:2 inte fungerar ifall man överäter/äter onyttigt fem dagar i veckan. En annan sak jag har hört, har för mig att det var Livsmedelsverket, som sa att en negativ konsekvensen av 5:2 är att man kanske är lite hungrig en dag.

tisdag 23 juli 2013

Tisdag.

Jag börjar känna att jag börjar komma i balans nu med allt. Utan särskilt mycket eftertanke äter jag inte så mycket mer än vad kroppen behöver, exempelvis. Innan 5:2 kunde en vanlig vardag se ut ungefär såhär;

6.30 - Frukost hemma.
7.30 - Frukost på jobbet.
10.00 - Frukt
11.00 - Lunch, minst två portioner. Äter snabbt och stressat.
14.00 - Mellanmål
18.00 - Middag

Stackars min kropp. För det första är två frukostmåltider det sista jag behöver. Så imorse tänkte jag att idag får jag välja om jag vill ha frukost hemma eller på jobbet. Och lunchen den senaste tiden blir oftast en portion som jag äter sakta. Känner mig så mer sund. Det roligaste är att jag inte känner att jag bara bestämmer mig för det och kämpar längre, utan mer att jag faktiskt lyssnar på min kropp och ger den den mängd som den vill ha och behöver. Jag slipper ont i magen, svullnad och trötthet bland annat.

Så skönt.

måndag 22 juli 2013

Resultat!

Vet ni hur glad jag blev nyss?

För cirka två år sen köpte jag ett par shorts på rea som jag tyckte var alldeles dödsfina men som var alldeles för små för mig. Prislappen sitter fortfarande kvar på dem och de har varit en motivation samt måttstock för mig emellanåt. Tidigare har jag knappt kunnat få upp dragkedjan på shortsen, ungefär 1-2 cm har jag lyckats få upp.

Och så idag;

Jag fick upp dragkedjan hela vägen upp! Knappt utan problem! De sitter inte alls särskilt bra och alldeles för tighta för att det ska vara snyggt och överhuvudtaget gå att använda än så länge. Men lyckan över att äntligen lyckas få upp dragkedjan hela vägen upp! Det är en fin känsla.

Jag har även en kjol som det är samma sak med. Den var för liten när jag köpte den på rea och jag har bara lyckats få upp dragkedjan halvvägs på den.

Och idag var dagen jag fick upp dragkedjan hela vägen upp plus att den satt ganska bra också! Den är användbar med andra ord.

Jag har tyckt att resultaten känts sega och som att det inte hänt något. Samtidigt som min pappa påpekade att jag såg smalare ut i ansiktet här om dagen. När jag har tittat mig i spegeln tycker även jag att det ser ut som att jag har magrat lite. Nyckelbenen har börjat träda fram och jag känner mig slankare än tidigare. Med mina motivations-kläder kom ju beviset på att känslan var helt rätt. Så roligt!

Angående humör.

En tydlig skillnad jag har märkt hos mig själv sedan jag införde 5:2 i mitt liv är att jag är på bättre humör och framför allt under mina fastedagar. Jag är piggare, gladare och har mer energi. Jag googlade runt och läste detta;

"Det finns ett protein i hjärnan som kallas BDNF som bl.a. stimulerar tillväxten av stamceller i den delen av hjärnan som är viktig för normalt lärande och minne. Forskning visar att fasta hjälper till att stimulera tillväxten av de här stamcellerna vilket kan förhindra minnesförlust och demens men gör dig också gladare på kuppen – eftersom BDNF också verkar ha positiva effekter på ditt humör.

Även här är mycket av forskningen gjord på möss men den visar att om man kan höja nivån av BDNF i hjärnan så har det en antidepressiv effekt. Mark Mattson menar att efter ett par veckor av periodisk fasta så ökar BDNF-nivåerna i hjärnan vilket medför minskad ångest och ett bättre humör."  (Källa: http://www.5-2dieten.se/vetenskapen-2/

Jag finner detta mycket intressant. Kanske har mitt BDNF ökat och att det är det som gör mig gladare? Tidigare har jag trott att det enbart beror på stabiliserat blodsocker, men där kanske jag tar helt fel. Det ska bli spännande att se hur detta fortlöper i framtiden, lyckas 5:2 göra så att jag får minskad ångest så vore det ju helt jävla fantastiskt.

Måndag - fastedag del 2.

Nä, vilken tung dag det har varit idag alltså. Mitt magont övergick till illamående vid åttatiden imorse. Drack åtskilliga koppar med svart kaffe för att orka med dagen, men vid halv tio kände jag att det nästan blev olidligt att hålla sig utan mat ända fram till 11 så då tog jag ett ägg. Vanligtvis brukar jag tycka att det känns bra att fasta, men idag har det inte alls varit särskilt kul. Bara motigt.

9.30 - 1 ägg (75 kcal)
11.00 - Varma koppen, Minestrone (90 kcal)

Till middag (cirka 18.00) blev det detta;

Fyra falafel - 169 kcal
80 g paprika - 25 kcal
1/4 dels gurka - 14 kcal
100 gram mini-keso - 70 kcal
100 gram broccoli - 35 kcal
50 g isbergssallad - 8 kcal
Totalt: 321 kcal

    

Mycket gott och mycket mättande. Jag använder Shape up Clubs kaloriräknare för att ha någorlunda koll på hur många kcal jag får i mig. Dock tycker jag inte att den känns helt pålitlig så jag ska försöka hitta någon bättre. Om någon vet någon bra så får ni gärna tipsa!

Måndag - fastedag.

Idag är det början på min fjärde vecka och min sjunde fastedag. Dock känns det extremt motigt idag. Jag har sovit knappt 4 timmar, har ont i sidan av magen och börjar jobbet tidigt vilket gör att det känns extra drygt att vänta med mat tills klockan 11. Men det blir nog bra. Allt ska ha sina motgångar.

Återkommer senare ikväll, förhoppningsvis lite piggare.

söndag 21 juli 2013

Bloglovin

<a href="http://www.bloglovin.com/blog/9947977/?claim=m2e84n5vbah">Följ min blogg med Bloglovin</a>

Helgen.

Det roligaste med 5:2 är resultaten. Hela den här helgen har det känts som att jag inte orkar äta lika mycket som tidigare. Jag har ätit små portioner och inte varit särskilt hungrig. I fredags köpte jag godis och vanligtvis äter jag upp allt som jag har tillgång till. Men jag åt knappt en halv påse och sen la jag undan den och ville inte ha mer. Stort framsteg.

Idag var jag och handlade inför morgondagens fasta. Jag har planerat att äta falafel. Enligt paketet innehåller fyra falafel 169 kcal, vilket är hur bra som helst. Det är gott och mättande också.

Det enda jag tycker är så himla jobbigt är att det enda folk frågar mig när de får höra att jag äter enligt 5:2 är "har du sett några resultat än?". Alltså, det är ju klart att jag vill gå ner i vikt. Men jag vill inte att fokuset enbart ska ligga på vikten och jag har absolut ingen lust att diskutera min eventuella viktnedgång med andra hela tiden. Jag äter enligt 5:2 för att må bra. Det är huvudsyftet.

fredag 19 juli 2013

Mått vecka 3.

Mage: 106,5 cm (-2,5 cm)
Midja: 85,5 cm (-3,5 cm)
Lår: 61 cm (-3 cm)
Vad: 43
Arm: 34 cm
Bröst: 101 cm
Höft: 115 cm

Total minskning: 9 cm.

Inte helt nöjd med måtten, om man säger så. Men jag hade inte heller räknat med supermått med tanke på att jag nyss haft en veckas uppbrott från 5:2 och ätit så mycket godis, pizza, glass och chips att det inte är klokt. Att överhuvudtaget ha lyckats minska någon ynka millimeter duger bra för mig faktiskt.

Det enda som gör mig lite smått frustrerad är att det verkar gå mycket fortare för alla andra än för mig. Känns som att det går i snigelfart. Men det kanske rättar till sig så småningom.

torsdag 18 juli 2013

Torsdag - fasta.

Idag är det min sjätte fastedag sen jag började med 5:2. Det går enklare och enklare för varje gång, tycker jag. Tidigare var jag rädd att jag skulle bli fixerad vid att räkna kcal, men det tycker jag inte att jag alls har blivit. Under fastedagarna måste jag ha koll på hur mycket jag får i mig och därför har det blivit enkelt att vara lite lat och därför alltid laga samma mat varje fastedag. Då vet jag att det är okej och jag behöver inte lägga så mycket energi på att fundera.

Det är det som är en sån stark fördel med 5:2. Du behöver inte planera så mycket och du behöver inte anpassa och begränsa livet efter en diet. Middagar och fikor och så vidare kan man ta de fem dagar som man inte går på fasta. För mig är det viktigt att kosten inte begränsar ens liv. Om vi tar LCHF som exempel så innebär det att allt påverkas av ditt val av kost. Eftersom att man inte äter kolhydrater måste varje bortbjuden middag och fika planeras på så sätt att du måste tala om vad du får och inte får äta och de som bjuder en på middag måste anpassa sig till din kost.

Dessutom utsätts man för fler frestelser under dieter som LCHF och dylikt, eftersom att varje dag handlar om att "förbjuda" sig. Det gör att åtminstone min hjärna blir helt fixerad vid vad jag får och inte får äta och måste peppa mig själv mycket till att orka med, att stå ut. Och så ska väl det inte vara, känner jag.

Äta bör man, annars dör man, sägs det. Men man behöver inte äta mer än vad kroppen behöver för att dels överleva och dels må bra. Mat är ett sådant stort i-landsproblem, vi överäter så extremt mycket att forskare kommer på diet på diet för att försöka få bukt på problem med övervikt. Det gör också att vi överkonsumerar och bidrar till miljöförstöringen. Vårt överätande bidrar till att halvfabrikaten samt snabbmaten ökar. Priserna blir lägre på varorna för att vi köper så mycket mat, och för att få ner priserna sänks också kvalitén på maten. Vår mat är full med giftiga E-ämnen och nötkött byts ut mot åsne- och hästkött på grund av att det är billigare. Transporterna av maten vi äter ökar på grund av billigare. Det är helt vrickat, ju. Om fler människor åt enligt 5:2 så skulle dels en del av hälsoproblemen minska samt överkonsumtionen och miljöförstöringen. Och framför allt så skulle vi förmodligen kunna minska ålders-och bristsjukdomar dessutom.

Hur toppen är inte det?

tisdag 16 juli 2013

Vilka dagar ska man fasta?

Det absolut viktigaste är att hitta en struktur som passar en själv bäst. Jag vet att vissa väljer att köra två fastedagar på raken för att få det "överstökat" medan några fastar tisdag och torsdag.

Jag började med tisdag och torsdag i början, men sedan upptäckte jag att det dels kändes som att jag bara kände mig tvungen att passa på att äta det jag ville under onsdagen för att torsdagen kändes tung annars att sig igenom. Vilket inte alls blev bra. Men även för att det kändes skevt att strukturera upp det i; äta, fasta, äta, fasta, äta, äta, äta. Då blev det helt plötsligt fyra ätardagar på raken. Det kändes bättre för mig att då lägga upp det fasta, äta, äta, fasta, äta, äta, äta istället.


De gröna fälten visar fastedagarna medan de röda fälten visar ätardagarna. Fick inte till det bättre än såhär, men gav ett försök att försöka förtydliga vad jag menar med att det känns som att ätarperioden blir så lång om man fastar på tisdagar och torsdagar.


Dessutom kändes det lämpligt att börja fasta på måndagen med tanke på att det är så vanligt förekommande att man säger "på måndag börjar jag!". Måndag är starkt förknippat med en börja-om-dag, och att då börja den dagen med fasta som bidrar till att man känner sig piggare och gladare är väl ett ganska perfekt upplägg, tycker jag.

Tisdag - ätardag.

Såhär dagen efter en fastedag känner jag en sådan extrem skillnad i kroppen och hur gott fastedagarna gör mig. Jag är så mycket tröttare under mina ätardagar än under mina fastedagar. Energinivån har känts låg och visserligen kan det bero på andra faktorer som dålig sömn, att det är varmt och att jag inte har druckit tillräckligt med vatten.

Jag känner mig uppblåst och svullen i kroppen, förmodligen för att min kost har bestått mest av kolhydrater som jag vet brukar göra att jag känner mig svullen. Jag har ätit så dåligt idag, men jag tänker inte ha någon ångest över det. Själva poängen med 5:2-metoden är att jag ska må bra, i det stora hela. Jag ska alltså inte få ångest över vad jag äter eller känna mig "dålig".

Men idag har jag ätit:
Frukost: Keso och hallon, blåbär.
Lunch: Spagetti och tonfiskgryta.
Mellanmål: 2 smörgåsar med ost, mjölk.
Middag: Lasagne, sallad och vitlöksbröd.
Efterrätt: Glass och jordgubbar.
Övrigt: Choklad.

Så ni ser ju. Verkligen inte konstigt att jag känner mig svullen i kroppen. Men samtidigt så är det skönt att "festa" till det ibland. Var ivägbjuden på middag och då blev det liksom lite mycket. Imorgon är det en ny dag och då kommer jag förmodligen känna ett mindre behov av att äta så mycket kolhydrater, eftersom att min kropp uppenbarligen inte mår helt toppen av det.

måndag 15 juli 2013

Vad får man dricka?

Under fastedagarna dricker jag framför allt väldigt mycket vatten. Vatten stillar hunger, för ibland sänder kroppen ut hungersignaler när den egentligen vill ha vatten. Jag dricker ungefär 3 liter varje fastedag. Har med mig en 50 cl vattenflaska var jag än är som jag dricker ur lite då och då.

Dessutom dricker jag obegränsade mängder svart kaffe. Den första veckan när jag var ovan så drack jag nog kaffe nästan hela tiden. Numera är jag vanare vid det här vilket gör att jag dragit ner på kaffedrickandet, mer eller mindre omedvetet. På kvällen innan läggdags brukar jag dricka en kopp te (utan mjölk eller socker) för att annars får jag för mig att jag är hungrig fast jag inte är det egentligen.

Jag har sett att vissa dricker cola light under fastedagarna. Cola light innehåller 2 kcal/burk och Cola zero innehåller inga kalorier alls (rätta mig om jag har fel här..). Däremot innehåller det sötningsmedel som triggar igång både hunger och sötsug. Kalorimässigt kan du dricka Cola bäst du vill, men varför - egentligen? Alla vet att Cola inte är något som ger kroppen näring utan egentligen bara skit rakt igenom. En massa sötningsmedel och E-ämnen blandat med vatten och kolsyra. Med 5:2-metoden kan du dricka Cola light fem dagar i veckan om du vill, så varför då dricka det under de två enstaka dagar man behöver tänka efter lite vad man stoppar i sig?

(Jag dömer ingen, ni får göra precis hur ni vill så länge ni mår bra. Så hjälp mig gärna att förstå varför man känner ett behov av Cola light under en fastedag.)

Vad ska man äta?

Du får i princip äta vad du vill. Jag väljer att noga välja mina kalorier efter vad jag tycker är vettigt att få i mig. Jag vill få "valuta" för kalorierna, så att säga. Jag vill äta varm, fräsch, tillagad och nyttig middag. Det ger mig positiva känslor av fastedagarna och jag känner mig inte förbjuden eller begränsad. Jag äter det jag tycker om helt enkelt.

Om man tittar på middagen jag åt tidigare idag;



















Detta innehöll 379 kcal. För skojs skull så satte jag mig och jämförde ungefär vad det här kan motsvara i annan kost. Dessa 379 kcal skulle kunna bytas ut mot;
  • 3 havrekakor (336 kcal)
  • 12 after eight (384 kcal)
  • 1,5 mars-choklad (351 kcal)
  • 1/4-del Frödinge kladdkaka (370 kcal)
  • 1/3-dels påse Grillchips (324 kcal)
  • 2 öl (328 kcal)
  • 3 glas vin (309 kcal)
Men varför äta snabba kolhydrater som gör dig hungrig snabbt igen när du istället kan äta en rejäl, ordentlig måltid fylld med vitaminer, fett, mineraler och antioxidanter som håller dig mätt och glad hela kvällen?





Vad jag äter.

Som jag nämnde tidigare så äter jag två måltider under mina fastedagar. Jag har valt att hoppa över frukosten på grund av att jag blir mindre hungrig om jag hoppar över den än om jag äter frukost. Det här är nog något man får prova sig fram till. Men jag är mer hungrig på kvällen än vad jag är på dagen och därför är det lättare att vara utan mat på dagen än på kvällen. Alla gör väldigt olika här, men det är det här som passar mig bäst.

Till lunch klockan 11 åt jag en varma koppen, redd grönsakssoppa på 100 kcal.

Middag blev:

100 gram laxfilé - 180 kcal
100 gram broccoli - 34 kcal
50 gram paprika - 16 kcal
50 gram keso - 52 kcal
1 kokt ägg - 85 kcal
50 gram gurka - 8 kcal
2 dl isbergssallad - 4 kcal







Totalt kaloriintag: 479 kcal.

Mått.

Vecka 1 (25/6)

Mage: 109 cm
Midja: 89 cm
Lår: 64 cm
Vad: 43 cm
Bröst: 101 cm
Arm: 34 cm
Höft: 115 cm

Vecka 2:1 (2/7)

Mage: 107,5 cm
Midja: 84 cm
Lår: 63 cm
Vad: 43 cm
Bröst: 100 cm
Arm: 34 cm
Höft: 113 cm

Vecka 2:2 (5/7)

Mage: 108 cm
Midja: 86 cm
Lår: 63,5 cm
Vad: 43 cm
Arm: 33 cm
Bröst: 100 cm
Höft: 115 cm

Det man kan se är att på en vecka (vecka 1 till vecka 2:1) minskade jag totalt 10,5 cm. Men under senare delen av vecka två hade en del av mina mått ökats rätt rejält. Mellan vecka 2 och 3 har jag haft semester en vecka och valde att inte fasta, detta gör att jag inte riktigt har vågat mäta mig än. Jag kanske mäter mig i slutet av den här veckan. Men jag är rätt säker på att jag har gjort en del bakslag. Dessutom tror jag inte att det är så bra att mäta sig två gånger i veckan utan att en gång i veckan är rimligare för att man ska kunna se skillnaden på ett mer rättvist sätt.

Än så länge väger jag mig inte. Vikten på vågen är inte för mig viktig på det sättet att jag vill använda mig av det. Jag tycker att kroppens mått är ett vettigare sätt att se skillnad på än ett par siffror på en våg. Vågen får mig bara att känna negativa känslor, fastän jag är rätt nyfiken på att kunna se skillnaden i framtiden. Men samtidigt är det inte enbart vikten som är i fokus till anledningen varför jag har valt att leva efter den här metoden. Det viktigaste för mig är att må bra i det stora hela.

5:2-metodens början.

Jag har varit överviktig större delen av mitt liv. Det började någon gång i tonåren, jag märkte hur min kropp förändrades och hur mina kläder inte längre passade. Sedan dess har vikten bara smygit sig på mig och jag har blivit allt större.

Under en period lyckades jag gå ner cirka 19 kg genom att äta mindre portioner, mindre socker, äta långsammare och promenera minst 25 minuter per dag. Det är en vettig och rimlig metod, men någonstans gick även det fel. Vips, så hade jag gått upp alla de kilona igen.

Jag har alltid varit emot dieter överlag. För jag har bara blivit presenterad för dieter som utlovar snabb viktnedgång genom att leva efter en massa förbud. LCHF, GI, Nutrilett, Viktväktarna och allt vad det heter. Är det något jag absolut inte klarar av så är det just förbud. Att konstant behöva tänka på vad jag får och inte får äta har gjort mig otroligt matfixerad och fått mig att utveckla en form av hetsätning. Det får mig dessutom att ge upp kosthållningen. Jag tröttnar, blir deppig, äter dåligt och sedan är jag tillbaka på noll.

Men så fick jag höra talas om 5:2-metoden. För jag väljer att kalla den för en metod snarare än en diet på grund av diet har en sådan negativ klang i mitt huvud. Diet får mig att tänka på förbud. Och för mig är 5:2-metoden allt annat än att förbjuda sig själv. I stort sett handlar den om att äta vanligt fem dagar i veckan och "fasta" två dagar i veckan. Dessa två fastedagar tillåts man ett kaloriintag på 500 kcal om du är kvinna respektive 600 kcal som man.

Varför ska man göra detta? 
Enligt grundarna till metoden så bidrar minskat kaloriintag två gånger i veckan till att man förminskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, stabiliserar blodsocker samt stressar hjärncellerna till att reparera och bygga nya hjärnceller. Och ja, du går ned i vikt på köpet.

Hur man lägger upp sina fastedagar är upp till var och en, jag tänker att det viktigaste är att tänka på att man ska orka hela dagen utan att känna sig förbjuden eller bestraffad på något vis. Du och din kropp ska må bra även under fastedagarna, det ska inte bli ett lidande av det. Därför är det viktigt att lägga upp sina måltider på det sätt som passar en själv bäst. Jag fastar måndagar och torsdagar. Exempelvis;

Söndag: Middag avslutas ca 19.
Måndag: Lunch kl 11, middag 18.30

Onsdag: Middag avslutas ca 19.
Torsdag: Lunch kl 11, middag 18.30

Det här är min tredje 5:2-vecka och än så länge har jag enbart märkt positiva effekter. Jag är piggare, lugnare, gladare och har mer energi. Men det absolut bästa är att jag har blivit mindre matfixerad.