Spring för livet.

Jag skippar som sagt fastedagen idag. Väntar fortfarande på att magsjukan ska bryta ut här. Men jag mådde bättre vid två-tiden så då bestämde jag mig för att dra ut på ett träningspass. Kände mig sjukt motiverad!

Det blev en kombination av powerwalk, promenad och joggning. Jag testade hur länge jag orkade springa utan att stanna och tiden blev ynka 5 minuter och 30 sekunder. Herregud, jag trodde verkligen att jag skulle fixa åtminstone 12 minuter! Men nä.

Men istället för att gräva ner mig i det så tänker jag att nästa gång ska jag klara av att springa lite, lite längre och lite bättre! Dessutom gav jag inte upp heller, utan jag promenerade en bit, sprang lite, gick, sprang, gick, sprang.

Totalt var jag ute i ungefär 50 minuter, men det får duga. Jag har åtminstone försökt. Och kommit iväg, det är bättre än ingenting.

Såhär stor skillnad är det i kroppen numera förresten! (Vänstra bilden är från vecka 2, och högra är från vecka 15)

Helt otroligt!