Jag är ingen expert. Jag kan inte så mycket om kost och hälsa överlag. Det jag däremot har är min egen erfarenhet och det är det enda jag kan utgå ifrån.
Det 5:2-metoden har hjälpt mig med mest är att förändra mitt ätbeteende. Om vi tar sötsug som exempel.
Jag tror att förbud mot socker, godis, kakor, vad som helst ökar suget efter det snarare än stoppar det. Jag har så många gånger försökt förbjuda mig själv till att äta sött, allt från i en vecka till tre månader. Men det slutar alltid i besvikelse. Genom att förbjuda mig själv från att äta just det där, så har det blivit så att det är det enda jag tänker på. Om jag på måndagen bestämmer att "nej, nu blir det inget godis förrän på lördag!" så går hela veckan åt att tänka "på lördag, på lördag, på lördag". Men vem säger att det är just på lördagen som jag ens är sugen på något? Det kanske jag inte alls är. Istället går jag en hel vecka, supersugen på godis och när lördagen kommer så äter jag det bara för att det är vad jag har bestämt.
Om jag däremot sätter kortsiktiga mål, vi tänker en fastedag exempelvis, så tänker jag "imorgon får jag äta godis om jag vill!". Den tanken gör att jag känner en slags "tröst" för stunden och sedan när morgondagen kommer så inser jag att nämen, det där sötsuget hade jag bara igår. Idag väljer jag att inte äta godis, för jag vill ju faktiskt inte ha.
Vi måste sluta prata om livsmedel och intagandet av det i termerna av bra och dåligt. Jag är övertygad om att det är ångestskapande begrepp som gör mer illa än nytta för hälsan i det stora hela. Att ha en ångestladdad relation till mat är inte sunt. Det är inte hälsosamt.
Jag tänker såhär: Vill jag äta choklad - då äter jag choklad. Så är det bara. Jag tänker bara att jag inte behöver göra det varje dag och jag behöver inte äta choklad i stora mängder. Inte alls. Jag äter när jag är riktigt, riktigt sugen och verkligen vill HA godis, inte på grund av faktorer som;
- Det är fredag/lördag/söndag/kalas
- Det har varit en lång dag
- Jag är trött/uttråkad/ledsen/arg/glad
Sedan jag började med 5:2-metoden har mitt godisbruk minskats rejält. Riktigt rejält. Jag tror att mycket av det beror på att jag har hittat roten till problemet. Jag vet att jag får ökat sug av förbud, jag vet att jag ofta äter onyttigt när jag mår dåligt, jag använder orsaker som helger som ursäkt för att få äta godis.
Så det man måste göra helt enkelt är att hitta orsaken till problemet. Lägg inte problemet i maten om du inte kan låta bli att äta kakor från förra året som du hittar längst bak i skafferiet. Det är inte maten i sig som skapar problem, det är enbart du själv som har problem i ditt ätbeteende. Du kan inte förändra maten, men däremot sig själv.
Så. Hitta orsaken. Detta kan du göra genom att till exempel tänka efter innan;
Steg 1: Vad är det som skapar mitt sug? Varför vill jag ha just detta och just nu?
Steg 2: Köp det gärna för då blir det lättare att utvärdera problemsituationen.
Steg 3: Hur känns det efteråt? Vad ger intagandet mig för känslor? Mår jag bra/dåligt? Får jag ont i magen? Känner jag mig tillfredsställd? Ångestfylld?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar